“A sound where everything and everyone fit”

A fantastic review – "Ett ljud där allt och alla får plats” – of yesterdays concert at Theater Kapija by Bengt Ericsson, in Ystads Allehanda. Wow! We are so delighted and happy for this receiving!

"Ett ljud där allt och alla får plats”

"Cassius Lambert framförde, om inte dagens så morgondagens konstmusik på Teater Kapija. YA:s recensent ger högt betyg.

Först ett intro där musiken och musikerna presenterar sig. Som vad? Till vilken genre hör musiken? Jazz? Ja, ibland. Funk då? Jovisst. Rock? Ja, det också. Ändå vill jag påstå att Pelle Cassius Lambert Lindsjö, hans fullständiga namn, komponerar, arrangerar och framför konstmusik. Om inte dagens så morgondagens konstmusik.

Cassius Lambert med orkester skapar ett dubbelt så stort och innehållsrikt ljud som antalet instrument. Ett ljud där allt och alla får plats. Dubbelt kan förresten vara ett nyckelord.

Såväl dubbla trumslagare/perkussionister (Marcus Karlsson och Simon Falck) som dubbla elklaviaturer/syntar (Johan Hansson Liljeberg och Siri Byrkjedal, den senare använder också rösten som instrument. Charlotta Andersson har blivit en av Sveriges mest spännande jazzgitarrister på elgitarr och Ludvig Samuelsson visar sig vara en sensationell jazzsaxofonist.

Cassius Lambert själv, hans elbas, är musikens hjärta, puls och blodomlopp. Både ett melodi- och ett basinstrument, en stigfinnare och en takthållare.

”War” heter nästa låt – eller stycke. En lång låt, som oftast. Det är programmusik, i betydelsen att när man ser en låttitel och sen lyssnar så hörs det att musiken illustrerar, diskuterar och fördjupar titeln. Kontraster kan också vara ett nyckelord: högljutt kontra tyst. Som här och nu: det annalkande krigets bägge fronter.Efter paus inleder Cassius Lambert med ett solo, där elbasen med hjälp av elektroniken spelar så ljusa, darrande och vibrerande toner att de kunde ha kommit från en kyrkorgel. Vackert och sprött. Så följer ”Hav” och en låt som heter ”Kontraster”. Och extranumret ”Orangeri”. Nämner titlarna, så du kan föreställa dig – ana – hur musiken låter. Charlotta slår rytmen, ilsket och skarpt. Ludvig tar ett par solon, det ena får väl kallas avantgarde och det sista, avslutande, nu går jag musiken i förväg, som han spelar i duo med Johans pianoklaviaturer, kunde ha framförts på en cooool jazzklubb. Hur mycket är arrangerat, satt med toner? Och hur stor frihet har musikerna? Både… och, tror jag. Mycket är noterat och arrangerat och än mer planerat. Samtidigt som musikerna får komma loss, enligt planerna. Cassius Lamberts musik innehåller också något minimalistiskt men inte vanlig minimalism. Här finns något ständigt pågående, som dels består av basens pulserande stigfinnande men främst av hans inställning till musik.

En tanke om vad musik är, kan och ska vara. Seriös musik, det är kanske bästa benämningen på hans musikskapande. Cassius Lambert, så ung att han fortfarande går och utbildar sig, kommer att bli något mycket stort inom musiken.

Bäst: Helheten. Eller dubbelheten. Musiken blir större och mer innehållsrik än antalet instrument.

Spännande: Solot på elbas, där Cassius Lambert visade ännu en bit av sitt musikskapande."

4 Lurblåsare 

/Bengt Eriksson

Photo by David Falck. Mike Nelson, Imperfect geometry for a concrete quarry, 2016. Kalkbrottet, Limhamn, Malmö, Sweden. Courtesy the artist and 303 Gallery, New York; Galleria Franco Noero, Turin; Matt’s Gallery, London; and neugerriemschneider, Berlin.